Från Bronfman till Missionskyrkan

Av Torbjörn Johansen

Det jag först skall behandla är från en studie om alkoholkonsumtion som koncentrerar sig på främst tre länder, Malaysia, Estland och Zimbabwe, en studie som avslöjar en pågående trend för att införa en ”alkoholförintelse” i tredje världen och i de postkommunistiska länderna. Studien är utförd av kanadensiska forskare.

Även Sverige skall vi syna. Därutöver har vi också det tilltagande bruket av alkohol bland kristna i Sverige, som skall avhandlas i slutet av denna artikel.

Över till alkoholstudien:
Den världsvida handeln med alkohol har genomgått en förändring. På lokal nivå konkurrerar man med de som leder branschen på global nivå. På global nivå är handeln med alkohol helt dominerad av ett fåtal penningstinna och mycket stora bolag.

Trots låg konsumtion i utvecklingsländerna, far dessa bolag hårt fram i saluföring och reklam för sina produkter i u-länder och före detta kommunistländer. I sin reklam är det själva alkoholen, som en förbjuden frukt, fylld av nöjen som de tillhandahåller, "vänskap och personlig framgång," och en acceptabel dryck för alla, bland dem olika grupper som kvinnorna i Estland, som där dricker mer än männen.

Företagen törstar efter nya marknader; de litar på marknadsföring för att få sina märken att slå igenom, vilka på alla sätt inte skiljer sig nämnvärt från varandra. Syftet med företagens marknadsföring är ett uppsving för just deras produkter. Cheferna i de olika länderna gör inget för att låtsas om att deras syften är något annat än att sälja så mycket alkohol som möjligt.

I reklamen lär man ut hur spriten skall användas och inför dryckenskapsseder från väst som ibland står i strid med kulturen i de länder de gör reklam. Bolagen säljer gärna sin sprit till personer som de vet är missbrukare, och till ungdomar och fattiga.

På växande u-marknader använder bolagen en marknadsföring som är förbjuden i rika länder och tar ut profit medan de struntar i de problem som uppstår. Som studien visar, utövar små länder som Zimbabwe och Estland ringa kontroll över de stigande alkoholrelaterade problemen och regeringar och statistik underskattar dess relevans.

I alla tre länderna är alkoholproblemen betydande men är inte uppmätta och inte ansedda som en prioritet för nationell handling. De nationella regeringarna tycks gärna byta en sund alkoholpolitik mot de skattevinster som görs.

I alla tre länderna finns de transnationella stora spritkoncernerna. Alkoholister och ungdomar är lätta offer för storbolagens reklam.

Frihandel i alkohol har lett till minskad konkurrens och höga profiter för alkoholproducenter på global nivå, som lätt skaffar sig marknadsandelar globalt och särskilt i utvecklingsländerna där de håller ett nära nog monopol på alkoholvaror.

(UNDERSÖKNINGEN: David H. Jernigan: Thirsting for Markets: The global impact of corporate alcohol, The Marin Institute for the Prevention of Alcohol and Other Drug Problems, 1997)

DEN JUDISKE SPRITHANDLAREN BRONFMANS PROFITHUNGER

Som exempel finner du här nedan bevis om situationen i Ukraina och Bronfmans profithunger. Bronfmans har sålt sprit i tre generationer och har för närvarande ett globalt alkoholimperium. Edgar Bronfman är dessutom ledare för den judiska världskongressen. Först två saker:

Alkoholförintelsen exporteras till utvecklingsländer, och postkommunistiska länder får ta emot sin massiva del från Seagrams.
Seagram säljer helt utan restriktioner och principer än rent ekonomiska, och använder skumma reklammetoder för att utbreda den förintelse Seagram sysslar med.

SEAGRAM – SAMVERKAN I ALLA ORGAN

Edgar Bronfman Sr

Den tredje meningen i Seagrams årsrapport för 1996 lyder: ”Vår allra största möjlighet är en global expansion.” Huset Seagram har fått nya annex de senaste åren. Underhållningsjätten MCA med Universal sögs upp 1995 sedan Seagram sålde sina intressen i Du Pont för 3.6 miljarder dollar. Dotterbolagen producerar producerar en mängd nedbrytande och ockult skräp i film- tv- och musikväg.

Seagram är nu rankat som nr 496 i Fortune’s lista på de 500 största bolagen. Dess välstånd bror på deras spritfabrikers inkomster som årsrapporten kallar ”en relativt förutsägbar penningmaskin.”

Inkomsterna från sprit åren 1994-95 översteg 5 miljarder dollar, 52 procent av den totala inkomsten, där profiten uppgick till 763 miljarder dollar. Seagrams produkter finns att köpa i 150 länder. 20 % av deras spritprodukter är skattebefriade.

De sista två åren har Seagrams köpt upp en oerhört stor underhållningsjätte och bröt då USA:s sprittillverkares frivilliga ställningstagande att inte annonsera i tv. Det är nu vällovligt att exploatera vad Hollywood kallar "samverkan" för att göra dessa spritmärken lika välkända som Hollywood själv. Detta kan ske genom att man placerar sina märken på Universals filmer eller säljer in dem på Universals familjeorienterade temaparker, som Anheuser-Busch gjorde när de köpte upp "Sjövärldens park" i San Diego.

Från ett foto som tagits 1994 kan man sluta sig till att Seagram var bland de första företagen i väst som kom till Ukraina efter Självständighetsdagen 1991. Av att denna spritbutik var så flott, kan man sluta sig till att Seagram betalade en anmärkningsvärd summa dollar för den, och man kan även anta att Seagram är helt på det klara med att det skulle följa en rejäl feedback på denna investering i Ukraina.

Från att denna butik ligger i centrum i Kiev, kan man anta att Seagram har betalat en vacker slant och därför saknar marknadsföringen varken djärvhet eller pengainsatser. Från följande brev kan vi sluta oss till att Seagrams framfart i Ukraina inte varit populär hos alla:

SEAGRAMS PLAN FÖR UKRAINA

Ukrainian Weekly 13-Aug-1994

Bäste redaktör! Det är välkänt att alkohol är gängse i vårt fädernesland, och som sådan en allvarligt hot mot vårt folk. Marta Kolomayets lät oss den 30 januari få insyn i den invasion som skett av alkohol i vårt land. Ukraina håller på att bli en del av "Seagrams globala strategi."

Företaget introducerar alkoholprodukter "dyra men värda varje penny." Är vodka lika mycket värd som hälsan?

De luxuösa Seagrambutiken, fulladdad med spritflaskor, står mitt i centrum. Nästa dörr är in till "den nästan alltid tomma mataffären" med "kunder som har väntat i timmar framför nästan tomma hyllor."

Vore det inte bättre och mer humanitärt av Bronfmans att fylla dessa tomma hyllor med mat åt hungriga människor istället för att erbjuda dem miniatyrflaskor av alla sorters sprit?

Det skulle vara belagt med straff att anställa folk som förordar vodka, "ungdomar direkt från skolan," som borde skyddas från kontakt med alkohol. Vi måste också besvara en fråga från Mr. Kish: "Vem vet mer om vodka än ukrainarna?" Kan vi tävla med Bronfmans och skall vi vara stolta över det? Är det ukrainska folket verkligen kungar i att dricka sprit? (N. A. Hruszkewycz, M.D., Cleveland)

FRÅGOR

När man läser igenom bevisen ovanför, finns det två kategorier av frågor som oundvikligen infinner sig. Det nedanstående kan naturligtvis vara relevant för de flesta av de 150 länderna.

Frågor i kategori ett: Seagrams förintelse i Ukraina
Har Seagrams statistiker räknat med de Förlorade Åren av Gott Liv (FÅGL) efter konsumtionen av Seagrams sprit sedan det år Seagram kom till i Ukraina, och har de räknat något på vad för konsekvenser detta FÅGL får i framtiden? Hur länge uppskattar Seagrams statistiker det tar för FÅGL från förintelsen i Ukraina att likställa det FÅGL för den judiska förintelsen under världskrig II? Jag menar inte att en sådan likställighet blir förverkligad snart – det kunde ta åratal om inte årtionden – men likställigheten kommer.

Och därtill – har Seagrams statistiker räknat på vad det kostar i dollar för den ukrainska staten av Seagramframställd förtidig död, sjukdom, olyckor, brott, våld, frånvaro, brist på produktivitet, krossade hem, hjärnskador inte bara på drinkaren själv utan på nyfödda, osv?

Om Seagram erkände detta skulle företaget åtminstone ha en liten trovärdighet om de erkände skuld för att maximera sina vinster, med ansiktet något så när i behåll. Men man visar ingen ånger.

Frågor i kategori två: Bronfmans påståenden om anti-semitism
Om utifall ni inte skulle finna möjlighet att presentera ett övertygande försvar av Seagrams intåg i Ukraina, tror ni inte att det är oundvikligt att det ukrainska folket kommer att känna avsky mot er och Seagram?

Och eftersom vi måste anta att du inte är den enda styrelseordföranden i Seagram och dessutom är "högsta hönset" i Judiska Världskongressen, spelar du alltså en ledande roll inom judiskt affärsliv, och som vi också vet att du har blivit dubbad (på skämt eller fullt allvar) till "Judarnas Konung," tror du inte att det är oundvikligt att även din person möter avsky i någon mån hos det judiska kollektivet, om än något mera oklart, när det ställs inför ditt motiv att göra pengar genom att skada eller döda andra, men i så fall kallar säkert dina judebröder detta antisemitism?

Precis som det var oundvikligt att bilden av Ivan den förskräcklige i Treblinka smutsar ner bilden av alla ukrainare (fast vi i dag har trösten att bilden är fiction) är det inte oundvikligt att bilden av Edgar den förskräcklige i Seagram måste på samma sätt smutsa ner bilden av alla judar (särskilt som denna bild är alltför verklig)? (Bringing The Alcohol holocaust to The Developing and Post-Communist World, Kanada 2000)

SVERIGE

Antalet smuggelspritsbeslag och narkotikabeslag har bara ökat sedan 1995 på grund av att gränserna öppnats. Tullen har tagit 10-20 procent av det totala inflödet de senaste två åren. Spriten flödar ohämmat (även Seagram-whisky) över samma öppna gränser och det svenska folket håller på att bli lika nersupet som före nykterhetsrörelsens tid (före 1860).

Sedan EU-inträdet 1995 har det svenska drickandet ökat med 50 procent enligt Håkan Leifman på Stockholms universitet. Enligt EU-lagen som trädde i kraft 1 januari 2003 kan man åka till Danmark (där spriten är billig) eller något annat EU-land och till Sverige sedan tullfritt ta med sig:

10 liter starksprit
20 fl rödvin
20 fl vitt vin
90 burkar starköl

Till råga på detta ökade Systembolagets egen försäljning med 10 procent under år 2002. Dessa siffror kan mycket väl vara fördubblade 2005. Polisen och tullverket står rådlösa och i debattprogrammen på TV diskuteras lösningar på de samhällsproblem som vållas av alkohol utan att man fördenskull vill avstå från alkohol själva.

För detta hyckleri står först och främst de svenska myndigheterna, särskilt efter EU-inträdet 1995, då man började trycka på från alkoholproducerande länder som Frankrike, Tyskland, Spanien, England osv. för att få erövra andelar i den "nya vinmarknaden" – Skandinavien, främst vinmonopolets Sverige.

Detta monopol har alltid varit en god inkomstkälla för staten. Därför anger man alltid pseudoskäl när det gäller "missbrukets" konsekvenser.

Dessa består av en ständigt ökande våldsbrottslighet, mord och förstörda människoliv och detta kryper allt längre ner i åldrarna. Detta ger våld i hemmet. Blåslagna eller mördade hustrur, ökad misshandel av barn (och spädbarn), och ökande sexuella övergrepp på små barn, i många fall alkoholrelaterade. För att inte tala ohälsa och död i skrumplever.

I en TV-sänd debatt hävdade Hälsovårdsstyrelsens representant, en viss Ågren (tillsatt som en ironi, då ju Ågren är vad man i Stockholm kallar "bakfylla"?) att lösningen på alkoholproblemet skulle vara "mer information" och ”utbildning i skolan" samt, påpekades det allmänt "att föräldrarna tar sitt ansvar."

De föräldrar som inte super själva och är emot regeringens (EUs) "alkoholpolitik" tar redan sitt ansvar. Men det svenska folkets alkoholvanor minskar inte precis av talet om en "liberalare alkoholpolitik," som började redan efter 1995, när regeringen upptäckte det enorma svinn i statsfinanserna som medlemsskapet i EU (läs: Extra Utgifter) innebar. Svinnet efter den judiske bankiren George Soros svindel med svensk valuta åren innan gjorde inte saken bättre.

I ren desperation började då "sparandet" på alla statliga institutioner och när det inte räckte, sålde man ut alla statliga företag (utom dem maktens män själva var styrelsemedlemmar i). Och därmed är vi tillbaka i det statsägda Vin och Sprit. I ren panik började man hålla lördagsöppet på Systembolaget och när pengarna till EU-apparaten ändå inte räckte, tog regeringen till sitt säkraste kort: Spel och Dobbel i form av statsägda Svenska spel, som kräver en särskild artikel.

DJÄVULEN I DETALJERNA

I en artikel Jönköpings-Posten 20/1 2003 "Nyktert inte självklart i frikyrkorna" fick fyra pastorer och en präst svara på frågor om alkohol de fick av tidningen:

Torgny Wirén, skolpräst i Svenska kyrkan blev tillfrågad:

Dricker du själv alkohol ibland?
Det gör jag inte. Jag är absolutist, men inte av religiösa skäl utan för att jag sett på nära håll sett hur alkoholen ödelagt livet för människor. Vad skulle hända mig om jag hamnade i en djup personlig kris? Skulle jag då kunna låta bli att dricka för att trösta mig?

Cicci Johansson, pastor i Immanuelskyrkan blev tillfrågad:

Dricker du själv alkohol ibland?
Jag dricker nästan aldrig alkohol eftersom jag inte tycker det smakar gott. Och jag dricker absolut inte i ett sällskap där jag vet att det finns någon med alkohol-problem (Cicci, de människor du rör dig med har en underlig förmåga att veta om pastorn dricker). Genom att tacka nej gör jag det lättare för fler att säga nej när de blir bjudna.

Magnus Carlson, pastor i Pingstkyrkan:

Dricker du själv alkohol ibland?
En definitionsfråga. Jag är nykterist och skulle aldrig dricka mig berusad. Helnykterhet är ingen religiös fråga utan ganska avdramatiserad idag.

Leif Alm, kårchef i Frälsningsarmén blev tillfrågad:

Dricker du själv alkohol ibland?
Nej, jag dricker ingenting utan är absolutist.

Mats Karlsson, pastor i Allianskyrkan:

Dricker du själv alkohol ibland?
Nej. Av hänsyn till de många missbrukare jag har mött, inte minst under mina år
i Göteborg, låter jag bli. Jag vill vara ett stöd för dem som har alkoholproblem.

Instämmer med närmast föregående talare.

TILLFÄLLEN NÄR SATAN SITTER PÅ TAKET OCH SOVER

Jag vill berätta en sann historia. I Jönköpings-Posten stod till min häpnad hösten 2003 att Fjällstugan hade fått fullständiga utskänkningsrättigheter. Denna kyrka hade man försett med läkarmottagning och krog för alkoholintag som det var meningen skulle dra folk till representationsmiddagar. Mellan krogen och kyrkan fanns ingen vägg, och äldre församlingsmedlemmar klagar över att även kyrkan används som suplokal vid sådana tillfällen och att de äldre fick städa upp både det ena och det andra. Man hade alltså supit till även inne i kyrkolokalen.

Denna nybyggda kyrka hade försetts med en rysk ikon i fonden men efter en del parlamenterande mellan ledningen och de äldre hade man utöver ikonen satt dit ett mindre kors. Är det på detta sätt man vill frälsa själar i Missionskyrkan? En suddig blick på korset och sedan iväg till läkarmottagningen?

Vad säger Bibeln till dig som är kristen i denna fråga? Jamen, Jesus framställde ju vin vid bröllopet i Kana? Jamen, det var ojäst vin (grundtext: oinos). Låt mig nu få peka på en rad bibelställen, som du som kristen bör läsa igenom. Gör det ikväll eller när du anser dig ha tid.

Det kan väl inte vara så viktigt? Jo, ju förr du underrättar dig om Bibelns syn på alkohol, ju starkare blir du i din övertygelse!

Läs: Ord. 20: 1; Ef. 5: 11; Rom. 13: 11; Rom. 11: 13a; Luk. 21: 34-36; Mark. 13: 34, 37; Jes. 5: 11-12; Matt. 24: 48-50; Matt. 24: 4, 5, 11, 12-13; Ef. 5: 15-19; Luk. 20: 26; 1 Tim. 5: 23.

"Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar. Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat. Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
(Ord. 23: 19-21)

"Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel? Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker. Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren och att det så lätt rinner ned.

På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift. Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting. Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast: ’De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp,
så att jag återigen får skaffa mig sådant?’" (Ord 23: 29-35)

Gå tillbaka till Svenska sidan