27 September

"Lösepenningen har jag nu fått." Job 33: 24.

GUDOMLIG helbrägdagörelse innebär gudomligt liv. Det är Kristi herravälde över kroppen, Kristi liv i densamma. Det är våra lemmars förening med Kristi kropp, varigenom Kristi liv ingjutes uti oss. Detta är lika verkligt som Hans uppståndna och förhärligade kropp är det. Det är lika naturligt som det faktum, att Han uppstod från de döda och är en levande person med en verklig kropp och en förnuftig själ och i den dag som är sitter på Guds högra sida.

Den levande Kristus tillhör oss med all sin kraft. Vi äro lemmar i Hans kropp, delaktiga av Hans kött och av Hans ben. Om vi blott kunna tro och omfatta detta, så skola vi leva av Guds Sons eget liv. Herre, hjälp mig att känna "Herren för kroppen och kroppen för Herren." — A.B. Simpson.

"Herren, din Gud, bor i dig, en hjälte, som kan frälsa." Sef 3: 17.

För närmare ett kvarts sekel sedan klargjorde just denna text liksom i ett blixtljus för mig den sanningen, att Gud kunde hela min utslitna kropp. Den är allt fortfarande den dörr — mer öppen nu än någonsin förr — genom vilken den levande Kristus stund för stund går in i min återlösta kropp och fyller, stärker och livar den med sin personliga närvaro och kraft, förvandlande hela mitt väsen till "en ny himmel och en ny jord". "Herren din Gud." Din Gud, min Gud! I den mån jag förmår och är villig att tillägna mig Honom, är Han min och bor uti mig med allt som innefattas i orden, Gud den Allsmäktige. Han är som Fader, Son och helig Ande i mig lika verklig som solen är i himlakropparnas centrum, eller såsom den stora "dynamon" inne i mitt trefaldiga väsens "kraftstation''. Han är i min kropp, i min hjärna och i mitt nervcentrum.

Under tjugoett års tid har detta ej blott varit för mig en levande verklighet, utan jag har också fått erfara det i mitt liv i allt djupare och rikare mått, så att jag nu vid sjuttio år känner mig yngre och friskare än vid trettio års ålder. Genom Guds kraft utför jag nu två gånger så mycket andligt och kroppsligt arbete som jag förut gjorde i mina bästa dagar. Och, märk väl, utan att bli ens hälften så ansträngd. Mitt fysiska, själsliga och andliga liv är såsom en artesisk brunn, vilken alltid är fylld, så att den flödar över. Att tala, lära, resa natt och dag i alla väder och under alla oväntade och häftiga förändringar i vårt växlande klimat innebär ej för mig en större ansträngning än det är för kvarnhjulet att svänga, då strömmen är fylld till brädden, eller för röret att låta vattnet rinna genom det.

"Förr jag sökte vinna hälsa,
nu Han själv min hälsa är,
fordom önskade jag kraften,
nu Han själv bor i mig här.

Jesus, Jesus, du allena
nu är vorden allt för mig.
Allt i himlen och på jorden
har jag endast uti Dig.
"

Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman.