20 Juli

"Eftersom vi nu hava en stor överstepräst Jesus, Guds Son, så lätom oss hålla fast vid bekännelsen. — Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi ma undfå barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid." Hebr 4: 14-16.

VÅR store Hjälpare i bönen är Herren Jesus Kristus. Han är vår Förespråkare hos Fadern, vår store Överstepräst, vars huvuduppgift ifråga om oss under de gångna seklerna varit förbönens. Det är Han, som ur vår hand mottager våra svaga böner, befriar dem från deras brister, rättar deras fel och därefter ber Fadern besvara dem för Hans egen skull och på grund av Hans allt försonande förtjänst och rättfärdighet.

Broder, är du nära att tröttna i din bön? Se uppåt! Din helige förespråkare har redan utbett ett svar åt dig, och du skulle göra Honom sorgsen och besviken, om du uppgåve striden just i det ögonblick, då segern är i annalkande. Han har för din skull gått in i det allraheligaste och bär ditt namn inristat i sina händer. Budbäraren, som skall bringa dig välsignelsen, är nu på väg, och den helige Ande väntar blott, att du skall förtrösta på Gud, för att Han skall få viska i ditt hjärta ekot av svaret från tronen: "Det är fullbordat." — A. B. Simpson.

Anden har mycket att göra med de böner, som bli hörda, men Hans del i bönen blir alltför ofta förbisedd. Han upplyser sinnet om dess brister, uppmjukar hjärtat till att känna dem, väcker hos oss åstundan att bedja rätta böner, uppenbarar för oss Guds makt, vishet och nåd till att bistå oss och ökar tilliten till Hans sannfärdighet, vilken utesluter allt vankelmod. Bönen är därför en förunderlig sak. I varje besvarad bön är hela treenigheten i verksamhet.

Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman.