| 1 Kapitlet |
1 |
Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son. |
2 |
Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig. |
3 |
Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'» |
4 |
I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse. |
5 |
Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder. |
6 |
Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung. |
7 |
Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem. |
8 |
Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.» |
9 |
Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes. |
10 |
Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom. |
11 |
Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.» |
12 |
Strax därefter förde Anden honom ut i öknen. |
13 |
Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom. |
14 |
Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium |
15 |
och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.» |
16 |
När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare. |
17 |
Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.» |
18 |
Strax lämnade de näten och följde honom. |
19 |
När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät. |
20 |
Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom. |
21 |
Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade. |
22 |
Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde. |
23 |
Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade |
24 |
och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.» |
25 |
Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.» |
26 |
Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom. |
27 |
Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.» |
28 |
Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen. |
29 |
Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus. |
30 |
Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne. |
31 |
Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem. |
32 |
Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta; |
33 |
och hela staden var församlad utanför dörren. |
34 |
Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom. |
35 |
Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där. |
36 |
Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom. |
37 |
Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.» |
38 |
Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.» |
39 |
Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna. |
40 |
Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.» |
41 |
Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.» |
42 |
Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren. |
43 |
Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord |
44 |
och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.» |
45 |
Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll. |