"Bevara äktenskapet.nu genomsyras av fördomar"
06-04-03 13:06

Röda korsets ungdomsförbund kritiserar uppropet Bevara äktenskapet.nu för diskriminering och tar avstånd från Anna Maria Corazza Bildt, en av uppropets undertecknare och styrelseledamot i Röda korset.

”Undertecknarna av uppropet Bevara äktenskapet.nu vill att begreppet äktenskap reserveras för relationen mellan en man och en kvinna. Uppropet genomsyras av en fördomsfull och diskriminerande attityd gentemot homosexuella personer”, skriver Röda korsets ungdomsförbund i ett pressmeddelande.

Ungdomsförbundet tar avstånd från Anna Maria Corazza Bildt, som skrivit under uppropet och som är styrelseledamot i Röda korset. Anna Bildt är maka till f.d. statsminister och förhandlare i forna Jugoslavien, Carl Bildt (m).

Diskriminering är en klyscha
Uppropet besvarar kritiken i ett eget pressmeddelande.

”Diskrimineringsargumentet är en av de vanligaste klyschorna i debatten men helt ohållbart ur saklig vinkel”, skriver Stefan Gustavsson för Bevara äktenskapet.nu.

Han hävdar att dagens äktenskapslagstiftning begränsar vem som får gifta sig med vem genom kön, ålder och antal och att detta inte är diskriminering.

Olika tolkningar
De två organisationerna har olika uppfattning om hur artikel 7 i barnkonventionen ska tolkas. Röda korsets ungdomsförbund anser att artikeln ger varje barn rätten till vetskap och omvårdnad av sina föräldrar, men att föräldrar här tolkas könsneutralt eftersom det inte står explicit vilka kön föräldrarna ska ha.

Bevara äktenskapet.nu anser däremot att det är underförstått att begreppet föräldrar ska tolkas biologiskt och att det därmed måste vara en man och en kvinna.
Hanna Wallsten 08-462 28 10
hanna.wallsten@kyrkanstidning.com

Barnkonventionen
 

Artikel 7
1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem.

2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst.

 

Systerkyrkor upprörs av välsignelseakt
2006-03-15

Nu reagerar också Svenska kyrkans lutherska systerkyrkor i Baltikum mot beslutet om en välsignelseakt för homosexuella. De baltiska ärkebiskoparna har skrivit ett skarpt formulerat brev till ärkebiskop KG Hammar.

Brevet är ställt både till ärkebiskop KG Hammar och Lutherska världsförbundet. De baltiska ärkebiskoparna uttrycker sin stora sorg och ledsnad över Svenska kyrkans beslut. Uttalandet har rubriken ”Oro över enigheten” och brevskrivarna understryker att beslut av den här typen ”markerar en enorm förändring i en kyrkas syn på plikten att lära och leda”.

Rikt utbyte
Brevskrivarna är ärkebiskopen i Estlands evangelisk-lutherska kyrka, Andres Pöder, biskopen av den evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen, Mindaugas Sabutis, och Janis Vanags, ärkebiskop av Riga i den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland.

Alla tre är kyrkor som Svenska kyrkan har ett rikt och mångårigt utbyte med, påpekar Michael Persson, ärkebiskop KG Hammars kaplan.

– Vi har väldigt nära historiska band, inte minst genom Borgågemenskapen.

Michael Perssons reaktion på brevet är att välkomna möjligheten till en dialog på djupet. Han hoppas den kommer till stånd redan i vår, men säger att bollen ligger hos Lutherska världsförbundet som ju också fått brevet.

Inte inväntat utredning
De baltiska biskoparna är upprörda över att Svenska kyrkan inte inväntat en pågående utredning inom Lutherska världsförbundet kring de här frågorna; The task force on family, marriage och human sexuality. Någon tidpunkt när utredningen ska vara färdig finns dock inte, och Svenska kyrkan anser inte att det finns anledning att vänta längre.

– Vi har ju haft en välsignelseakt ända sedan början av 1990-talet, säger Michael Persson, samtidigt som han beklagar om biskoparna inte känt sig informerade.

– Men vi har haft en stor öppenhet i besluten. Processen har pågått i 30 år. Och i dag går det helt enkelt inte att längre ignorera den homosexuella kärleken. Inte för en kyrka i Sverige i dag.

Annan utveckling
Men de lutherska kyrkorna i Baltikum har i många stycken utvecklats åt ett annat håll än Svenska kyrkan. Lettiska kyrkan har exempelvis dragit in rätten för kvinnor att bli präster och samtliga de baltiska biskoparna anser att välsignelser av homosexuella par är oförenliga med kyrkans tro och lära.

”… det är svårt för oss att förstå varför den homosexuella frågan får sådan hög prioritet att man är beredd att offra kyrkans ekumeniska åtaganden…” skriver man bland annat.

Tror inte på brytning
Trots detta tror inte Michael Persson att förhållandet till de baltiska kyrkorna bryts fullständigt.

– Nej, det är väldigt svårt att säga, men jag hoppas och ber för att det inte ska hända.

– En brytning med Svenska kyrkan var absolut inte syftet med skriften, utan vi kände en djup oro för att Svenska kyrkan skulle isolera sig från Borgågemenskapen, säger Ove Sander, kyrkosekreterare och utbildningsansvarig i Estniska kyrkan.

– Men när de baltiska biskoparna träffades i Tallin i höstas var de ense om att de måste reagera på Svenska kyrkans beslut. De ansåg det vara sin plikt att påpeka för sina kollegor i Borgågemenskapen hur de ser på homosexuella och att hitta nya former att gå vidare tillsammans, säger Ove Sander.

Inte hastigt påkommet
Uttalandet är heller inte någonting hastigt påkommet, utan har föregåtts av en rad diskussioner innan det antagits på biskopsmöte och kyrkostyrelse, där 21 av 22 ledamöter röstade ja till skrivningarna.

– Den estniska kyrkan fördömer inte de homosexuella. Vi är kallade att tjäna dem och ge dem pastoral omvårdnad, förklarar Ove Sander.

– Men vi kan inte uppmuntra någonting som står i rak motsats till Bibelns ord.

 annika.ahlefelt@kyrkanstidning.com


Gå tillbaka till Svenska sidan