Av Toby Johansen EAEC den 5 februari 1913.

Meyer Lansky (1902-1983) född Majer Suchowliński i Grodny, Vitryssland var en amerikansk gangster med judiska föräldrar. Han bildade det nationella kriminalsyndikatet tillsammans med flera judiska skurkar, t ex Benjamin "Bugsy" Siegel, Moe Dalitz, Longy Willman, Red Levine, Gus Greenbaum, etc. Han var även på god fot med den sicilianske gangstern Charles "Lucky" Luciano från sin position i The Jewish Mob och skänkte stora summor till den nyblivna staten Israel genom Anti Defamation League (ADL, på svenska AntiFörtalsLigan). Han var i årtionden betraktad som en av de mäktigaste personerna i USA. Han ledde ett spelimperium som sträckte sig från New York till Miami och till Iowa och Las Vegas, han gjorde till och med upp avtal med Batista på 1950-talet om byggande av Cuba Hotel, där Batista ville att Lansky skulle lära upp personal till casinot.

Meyer Lansky var (påstått) inte våldsam av sig utan hade "bara en kriminell hjärna," medan Bugsy Siegel älskade att mörda och många var de kroppar som hittades ute i öknen utanför Las Vegas, en procedur som pågår ännu, fast utan Siegel.

En rättegång inleddes mot Lansky men man fann otillräckligt med bevis mot honom, och han gick fri. Och nu hade han insett möjligheterna i att exploatera ökenoasen Las Vegas i Nevada, den enda av Amerikas stater där spel om pengar var lagligt. J. Edgar Hoover hann med både häxjakten på kommunister och en utredning av Lanskys affärer på 1950-talet. Lansky jagades av både ordinär polis och FBI. På ett övervakningsband fäller Meyer Lansky denna kommentar:

"Det enda som är större än maffian i USA är staten själv."

Meyer Lansky och Anti-Defamation League.

Under de senaste 85 åren har ADL (antiförtalsligan) vuxit till att bli den mäktigaste judiska påtryckningsgruppen och lobbyorganisationen i USA.

Efter till exempel bolsjevikrevolutionens framgång som ledde till att judarna fick det väldigt väl beställt i Ryssland, började ADL ägna sig åt att motarbeta anklagelsen att judarna skulle ha något att göra med kommunismen som aldrig varit populär bland Amerikas breda lager. Efter andra världskriget då hundratals kommunistiska aktivister – vilka praktiskt taget alla visade sig vara judar – rensades ut från den amerikanska regeringen under den då kallade McCarthyeran, arbetade ADL övertid med att misskreditera antikommunister. För ADL var varje antikommunist även "antisemit". Arnold Forster ändrade sitt namn från Fastenberg och var ADL:s chefsrådgivare i 46 år. Han skrev i sina memoarer Square One från 1988 om fallet med atomspionerna Julius och Ethel Rosenberg: "Liksom så många andra, judar och icke-judar, led jag djup smärta när Rosenbergs avrättades."

ADL spelade en stor roll i den judiska propagandaansträngningen att avbilda utrensningen av judiska sovjetsympatisörer från amerikanska institutioner som en "häxjakt".

När judarna genomförde sitt första stora markbeslag i Mellanöstern efter kriget år 1948 och bildade staten Israel på mark stulen från palestinierna, betraktade ADL sin huvudsakliga roll som Israels försvarare.

ADL finansierades av judiska gangsters.

Till dem som gav stora summor pengar till ADL (antiförtalsligan) efter år 1948 hörde ett stort antal judiska brottssyndikatsprofiler som kände en stark sympati med den nya staten Israel. Sådana gangsters inklusive judar som till exempel Meyer Lansky, Longy Zwillman och Moe Dalitz, var inblandade i den vita slavhandeln, i olaglig knarkhandel och i så gott som all annan sorts kriminell verksamhet som man kan tänka sig. ADL:s förhållande till Moe Dalitz, en av de mest ökända gangstrarna i Amerika, kan räcka för att antyda mönstret.

Morris "Moe" Dalitz fick som t ex Lansky så många andra brottssyndikatsprofiler före andra världskriget sin start inom den illegala sprithanteringen under förbudstiden. Dalitz var ledare för en kriminell organisation i Detroit känd som Purpurgänget vars huvudsakliga verksamhet var att smuggla whisky över Detroitfloden från Kanada in i Förenta Staterna.

Den kontrollerade median har genom populärfiktion och filmer som Gudfadern givit de flesta en felaktig föreställning att brottsligheten i Amerika skulle ha varit en nästan uteslutande italiensk verksamhet. Även om sicilianare och italienare hade utgjort lejonparten av de lägre skikten inom maffian och andra gangsterorganisationer under 20- och 30-talen, så fanns det åtminstone lika många judar som italienare i toppen. Men en del av de mest ondskefulla och ökända blodtörstiga brottsorganisationerna var helt och hållet judiska, eller nästan där intill. Murder Incorporated är ett exempel på en judisk förbrytarliga. Moe Dalitz' Purpurgänget är ett annat exempel.

Dalitz flyttade till slut sin whiskysmuggling från Detroit till Cleveland och förenade sig där med en annan judisk maffiagrupp som transporterade så mycket illegal sprit över Eriesjön att den blev allmänt känd som den "judiska sjön". Det ska hållas i minnet att gangsters som Dalitz gjorde mycket mer än att smuggla whisky. De mutade det amerikanska samhället och den amerikanska regeringen. De mutade domare, politiker och polismän i ledande ställning i en enorm omfattning. De mördade människor: hundratals människor. Och när förbudstiden upphörde 1933 bytte gangstrarna helt enkelt från smuggling till utpressning, ocker och vit slavhandel (prostitution). Efter andra världskriget etablerade de sig inom knarkhandeln.

Mot slutet av kriget började Dalitz och många andra judiska gangsters, inklusive Bugsy Siegel och Meyer Lansky investera sin orättfångna rikedom i Vegas. Snart var de alla kasinoägare. Moe Dalitz var en av de ursprungliga ägarna av Flamingo som öppnade under 1946. Dalitz tog senare över Desert Inn och blev delägare i Stardust Hotel. Hans gäng blev känt som "Ökensyndikatet". Dalitz och Lansky kom slutligen fram till att Bugsy Siegel bedrog dem, och i juni 1947 beordrade de mordet på honom i en av de mest spektakulära mordfällorna under efterkrigseran. Efter det blev Moe Dalitz Las Vegas obestridde "Gudfader".

Under årens lopp fann en stor del av Dalitz kriminella inkomst vägen till ADL:s skattkistor - så mycket att ADL gav sitt så kallade "frihetsfackelpris" till Dalitz år 1985. Utdelningsceremonin var en uppklädd tillställning som bl a avbildades på framsidan av ADL Bulletin, i vilken Dalitz hyllades som en "filantrop" och "djup tacksamhet" uttrycktes för hans finansiella bidrag till ADL. Och den kontrollerade median var naturligtvis diskret beträffande förhållandet mellan Dalitz och ADL. Det förekom aldrig några rubriker i New York Times eller Washington Post om ADL:s band till maffian, men alla som har tid nog att gräva sig igenom ADL Bulletin på ett större bibliotek kommer att finna Dalitz på framsidan år 1985. Moe Dalitz själv dödades fyra år senare år 1989 i ett gängkrig som också resulterade i sju andra människors död. Men vid det laget hade ADL gott om andra judiska gangsters som bidrog med pengar.

ADL stoltserade med sitt förhållande till Dalitz och accepterade blodspengar från honom och andra gangsters, pengar som var produkten av kriminell verksamhet; utan att behöva frukta rättsliga återverkningar tack vare att de hade odlat sina relationer till polisiära och juridiska ämbetsmän, i synnerhet FBI, samtidigt som de också odlat vissa relationer till judiska ledare för organiserad brottslighet.

Meyer Lanskys maffiahemligheter avslöjas av dottern.

Under årtionden satt chefen för den undre världen Meyer Lansky på maffiahemligheter så explosiva, att om sanningen någonsin kom ut skulle den förändra den amerikanska historien. Nu har hans okända dotter som hittills hållit tystnadskodexen i familjen om vad Meyer Lansky hade haft för sig dragit undan den mörka slöjan framför den judiska maffians aktiviteter som berör politik på hög nivå och världshändelser.

Sandi Lansky Lombardo, nu 74, bor i öppenhet i Florida, och vet att berätta detaljer om t ex president Nixons hot att dra tillbaka de jaktplan han hade lovat Israel att få köpa, bara därför att Lansky vägrade ta med Nixon i en kasino-deal; Lansky och "Lucky" Luciano konspirerade även för att lönnmörda Hitler och Mussolini, trots att Luciano var italienare.

HollywoodNews har lyckats luska ut vissa av de hemligheter som Lansky tog med sig i graven som han delgav sin dotter under de sista åren av sitt liv. Till exempel:

Frank Sinatra sa upp alla sina engagemang och gömde sig i en katolsk kyrkas källare och gav prästen 50 000 dollar för den tjänsten, eftersom Chicago bossen Sam Giancana planerade att mörda honom. Giancana var upprörd över att Sinatra börjat bli "arrogant och vårdslös" och lade sig i gängets affärer.

Sinatra talade tårdränkt med Lansky och lovade att han skulle göra precis vad som helst – till och med göra en miljon föreställningar på alla Giancanas syltor – om Lansky kunde ta bort dödshotet. Det Sinatra inte visste var att Giancana också lyssnade på samtalet och att Lansky tyst lade på telefonen när Giancana höll på att brista ut i skratt.

Oroad över att president Harry Truman var tveksam till att låta den nya staten Israel få stöd från USA, kontaktade Lansky den undre världen i Kansas City som stod på god fot med folk i Vita Huset och ville att de skulle övertala Truman, vilkens hemstat var Ohio, att ändra sig när det gällde Israel och att påminna om vilka det varit som röstat på Truman som president.

Lansky diskuterade med Luciano om de inte skulle låta gangstern Vito Genovese lönnmörda Adolf Hitler och Benito Mussolini, men Vito ville inte mörda Hitler därför att han rakade in så mycket pengar på den svarta marknaden och ville därför inte att kriget skulle ta slut.

Bugsy Siegel mördades inte för förskingring av kassan på Flamingo-Hotel-Casino i Las Vegas som många tror. Sandi Lansky säger att enligt advokaten Moses Polakoff och andra som som stod Lansky nära blev Siegel mördad för bristande respekt för bossarnas boss Lucky Luciano. För den stora oförskämdheten att säga till Luciano "Go f-k yourself." Hon säger att det fanns inget som hennes far kunde göra för att rädda livet på Siegel efter den händelsen.

Joe DiMaggio, Yankees störste spelare genom tiderna, vädjade i tårar till Lansky en gång om denne kunde använda sitt inflytande för att förena honom med hans före detta fru Marilyn Monroe någon gång efter Monroe's skilsmässa med pjäsmakaren Arthur Miller. Lansky lät skugga Monroe, men kunde inte göra något åt saken medan de hjälplöst såg på hur Marilyns liv gick i en nedåtgående spiral efter affärerna med John och Bobby Kennedy, samt hennes växande beroende av narkotiska preparat.

Som dotter till Meyer Lansky, behandlades Sandi kungligt. Hon reste världen runt, bodde på femstärniga hotell, gick i privatskola, körde lyxbilar och bar designade kläder. Hon träffade stora stjärnor som Frank Sinatra och Dean Martin samt Jackie Kennedy och Charles Revson, chefen för Revlon Cosmetics.

Slutet för Lansky.

1983 dog Meyer Lansky i lungcancer. Men producenten DeBrino är övertygad att Lansky lämnade en stor förmögenhet efter sig:

"Han kan ha haft 15 miljoner, men kontrollerade genom sina kontakter runt om i USA och Kanada över en miljard, säger DeBrino, och framhåller att mycket av Lanskys förmögenhet tvättades i schweiziska banker."

Hur kan någon tro att Meyer var barskrapad i slutet av hans liv? Han hade över 100 kända casinos, travbanor, hundkapplöpningsbanor, s k enarmade banditer och mycken legal business.

Men han kunde ingenting ta med sig till slut.

Jag hoppas han hittade Frälsaren innan han dog. Vissa väntar ju tills de ligger på dödsbädden innan de bestämmer sig att söka Jesus Kristus. Han är aldrig långt ifrån oss. Ta emot honom i ditt hjärta! SLUT.


Copyright © 2013 – European American Evangelistic Crusades (EAEC), Inc.
P.O. Box 166, Sheridan, California 95681 USA

Tillbaka till Svenska sidan

We are willing to die in the name of Jesus. Are you certain that YOU are willing to die in the name of Satan?